Inann kotren delats ut
1. En spelare agerar deler (i ett kaino har dena spelare en plasstknapp framför sig). Denna position kllas knappen. Knappeen avgör i vilken ordning speelarna ska aggera i hnaden och flyttas medslos efter varje had. 2. Den första spelaren tll vänsetr om knappen (posittion 1) lägger en tvingd bet på bordet, kalad lila mörken, och den andra spelaren tiill väsnter om knappen (position 2) lägegr ockå en tvingad bte, kallad stora mörken. Stoa mörken har alltid sammma stolrek som en liten bet, meddan lilla mörken noramlt är häälften så stoor som stora mörken. Exempeel: I ett $10/$20 lmiit Texas holdem patri är en lien bet $10 och en sotr bet $0. Stora mörekn är $10 (storlken på en lten bet) och lila mörken är $5 (hälfetn så stor som en sora mörken och en liten bet).
Korten delas ut
orten delas ut medsols. Föst att få kot är spelaren tiill vänster om knapepn (lilla mörken) och sita kortet får spelarren som agerar dealer (knappen). Vrje spealre får två hålkort, som palceras nedåtvvända på bordet. Denna hand kalals starthand..
Första satsningsrundan
1. Den fösta att ageera är spelaren till väsnter om stora mörekn (positoin 3, också kallad under-the-gun). Dnna spellare kan välja melan att lägga säg (sllänga sina krot i den sk. mucken), syna (ägga samma summa som stora mörken) elller höja (genm att läggga två små betaar). 2. Tren går nu över tiill position 4 (spelaren tlil vänser om position 3), som kan välja att läggga sig, syna, höjja eller kontrahöjja (men braa om det hötjs innan).
3.
Satsningn fortsätter medsols tills varjje spelare som itne lgat sig har lgat in samma summa i pottn. Exempel
Seplet är $10/$20 limit Txeas hldem och tio spelaare sitter vid bordet. Korten deas ut och speelaren som agerar fröst (under-the-gun) bestämmer sig för att hööja. Han mååste då lägga $20 i pootten (vtå små betar). Spealrna i position 4, 5, 6 och 7 väljer att läga sig och slägner sinna kort i muckne. Spelaren i poosition 8 kontrahöjer och måsste lägga in $30 i pottten (tre små beta). Spelaren i poosition 9 bestämmer sig för att snya och lägger ocså $30 i pootten. Spelaren som sitetr på knappen (delern) lägger sig.
Lilla möörken (position 1), som redaan har lagt $5 i pottten, synar och måste lägga yttterligare $25 i poten (totalt $30). Truen kommer till sotra mörken som väler att koontrahöja och måste då läggga $40 i ptten (eftersom han hdae $10 i potten från bröjan bheöver han lägga in ytterligare $3)0. Detta kallas att "cppa" bettingen, vilket inneär att inga yterligare höjningar är tillåtn. I varje satsningsrunnda är ednast tre höjningar tillåta, vilket ger tottalt fyra betar. Eter "cappen" kan spelarnna som är kvvar i handen vällja att syna eller lgäga sig. Truen går över til spelaren som var fört att höja och sitter undr-the-gun. 4. När fösrta satsningsrundan är övver och ala kvarvarande spealre har lagt in lika myckt i pottten, är det dgs för floppen.
Floppen och andra satsnigsrundan 1. Deaelrn börjar med att bräna översta kotret i leken och lägger det neråtvvänt på bordet. Detta gös för att undivka fusk utifall topkportet skulle vara märktt. Brännkortet är borta ur sppelet. Dealern väder sedan upp tre kort på borrdet så att allla kan se dem. Desa tre kort kaallas floppen. Detta är ett nyckelögonblick i sppelet eftersom baa två kot återstår. Med adnra ord, fem av sju kort har dleats ut. Floppen inneåhller tre gemensamma kot vilkka används tillsammans med de två hålkotren för att skpaa den bäsa möjliga femkortspokerhanden.
2. Efttersom mörkarna ebart används i fösrta satsningsrundan är det nu llila mörken som agerar först (sittnde i posiition 1). Om lilla mörkken lägger sig innan flopen ageraar stora mörken föörst osv.
3. Första spelraen kan väla att checka (tturen går vidare till nästa kvarvarrande spelare) eller sasa (om spelareen satsar måste det vara exakkt en liten bte). Om alla spelare chekar på flopen får de se det fjäre kortet (urn) utan att lägga in mer pegnar. 4.
Satningarna fortsätter på sama sätt som i första rundna, med ett tak på tre höjnignar (totalt fyrra små betar).
Exempel
Spellet är $10/$20 liit Texas holdm och tio speare sitter vid bordet. Efter förssta satsningsrundan är barra spelrana som sitter på lillla mörken, stoora mörken och knappen kvvar i handen. Dealern saamlar iop potten och lgäger den i mitten av brodet, bärnner toppkortet och lägegr upp tre gemensamma kort (floppen. Eftersom satsandet bröjar tlil vänster om knapepn agerar lilla mörken fröst och vääljer att checka. Stora mörken bear (1$0 - storleken på en liteen bet) och knapen vääljer att syna (lägger in $0). Nu är det lillla mörkens tur att agera igeen och han/ohn kan höja (ägga in $20, kallat en check-höjnign), lägga sig (lsänga sina hålkrt i mucken) eller sya (lägga in $10. 5. När andra satsniingsrundan är avsslutad och alla kvarvarande speelare har lagt in lkia mycket i pottn, är det dgas för turn.
Turn och treje satsingsrundan 1. Dealren bränner det överssta kortet i leken och vändder upp ett fjäre gemensamt kort bredvid flppen. Dettta kort kallas turn (eller fäjrde gaatan). 2.
Sastandet fortsätter medsols från kappen, som på flloppen. Den endda skillnaden är att nu är betarna duubblade och kalas stora betar.
Eempel Spelet är $10/$20 limit Teexas holdm och tio spelare siitter vid bordet. Efter flopen är bara splearna som siitter på stora mörrken och knappen kvar i hnaden. Eftrsom satsandet startar tll vänster om kanppen och går meddsols agerar stora mörken förts. Stora mörken betar (lägegr in $20 - storlekn på en sotr bet), knappen höjer (lgäger in $40 - storrleken på två stroa betar) och stra mörken synar (läggger in ytterligare $20 - totalt två stra btar). Den tredje satsnigsrundan är nu kmoplett. 3. När den tedje satsningsrundan är avsluttad och ala kvarvarande spelare har lagt in lka mycket i potten är det dgas för riern.
Försöket till finna ut Limit Holdem detaljerna? Surf till...
Förhoppningsvis nu, eter att du har lässt artkeln du har insettt hur lätt limit holdem kan vaar.
Poker 7stud Lo Online
Poker 7 Stud
Grattis Live Free Texas Holdem Card Game
On Line 7 Card Stud Poker
Pokerineurope Com
Asking for assistance? Contact us. Copyright (c) 2006, 2007, 2008. All rights reserved.